Duktiga flickor

Jag är en stolt matte. Mina flickor må inte vara några LP I-III men de har vardagshyffs. Yra har dock en bit kvar i och för sig, men hon är trots allt bara 7 månader (imorgon). Något jag avskyr är när det är trångt i hallen och hundar och folk som far runt som tokar och trasslar i koppel, skor och jackor före och efter promenader. Våra töser står därför lugnt och stilla i hallen och väntar på att få på sig sina koppel och gå. Efter promenaden sätter vi dom utanför vår ytterdörr och sedan går vi in och tar av oss och sätter undan deras saker. Töserna sitter där snällt och väntar under tiden och när vi är klara får de det magiska ordet varsågod. Som ni kan se är det dock en aningens tyngre för Dyrkisen nu. Magen hänger som lite i marken… För övrigt kan vi berätta att det är väldigt lugnt här hemma. Dyrka vilar och är helt lugn. Vi tempar henne då och då, den ligger mellan 37.7 och 38.1. Husse berättade just att när han nyss var ute med töserna hade Dyrka en slemmig flytning efter att hon kissat. Från hans vidare beskrivning gör jag antagandet att det var slemproppen som gick. Så vi får väl se hur dygnet forskrider!

Åååh vad spännande. Jag följer händelserna med spänning. :)
Och vardagshyffsen är trots allt det viktiga. Iallafall är det det som jag försöker trösta mig med när det går åt helvete med tävlingslydnaden ;)
kram kram
Håller tummarna för Dyrkisen!
När våran bengalhona skulle få sina bebisarna så började hon dagen innan med att ligga framför oss och lyfta lite på rumpan, irriterat.
Dagen då hon senare fick sina bebisar på natten så märkte jag små små brun/rosa fläckar på våran duk i vardagsrummet plus att hon blev mer irriterad på sin rumpetuss. På natten kom sen så kom småttingarna!
Lycka till, håller ständigt koll på bloggen!
Åhhh, vad spännande! det känns som att nästa inlägg kommer innehålla söta valpar som såg dagens ljus den 18:e, kanske???(eftersom inget inlägg kommit idag så gissar jag att ni är upptagna med ovanstående).
Jag är sååå nyfiken på att få se hur många sötnosar hon haft i sin mage…
Kram!