Nu känns det på riktigt att våren är här. Sommaren är inte långt bort. Åh, ljuvliga känsla!

Idag var det Astas sista träning i valpklass. Vi åkte till Köping där SvVK hade utställning i KMV-hallen, där Asta ställdes ut för första gången. Lilltösen skötte sig riktigt bra idag, hon gjorde faktiskt några framsteg. Under uppvärmningen lyckades hon fokusera rätt bra och kunde trava på utan allt för mycket flamsande eller ”ostkrokande” för att hålla kontakt med mig. Detta har ju varit det som varit svårast för Asta. Allt är ju så roligt så hon vill ju bara springa på som tok och flamsa. Inte lätt när man älskar livet ;-) Domare för dagen var Regina Tromp-Pruijn från Nederländerna. Hon hade mycket god hand med hundarna och var en riktig showdomare som uppmanade publiken till applåder och hon förklarade alltid varför hon dömde som hon gjorde. Mycket trevligt! Asta skötte sig riktigt bra under hanteringen. Hon var som vanligt jätteglad i domaren men lyckades behålla ett fint lugn och stå snällt och stilla under hälsning och hantering. Inte lätt när man är så glad i alla som Asta är! Under ståendet hade hon full fokus och inga problem med friställandet. Idag testade jag att ställa mig lite längre bort  från henne och det var inga problem, hon stod så stilla och fint ändå. Asta är riktigt duktig på friställandet men vill så klart träna på att kunna flytta benen på henne utan att hon börjat flytta alla andra ben eller tappar fokus. Därför testade jag även att flytta ett framben på henne och det var inga problem. Stolt matte! Även om hon kan sånt på träning så är det en annan sak när man väl är i ringen. Travandet gick det bättre med än sist. Nu tog hon faktiskt flera travsteg men var mycket flamsig och uppe i det blå. Vill inte ta ifrån henne glädjen och drivet framåt så därför korrigerar jag henne inte utan låter henne lugna sig med tiden och fokuserar på att träna fokus framåt. Nu har vi lyckats komma lite längre med det! Idag fick Asta se sig slagen av hanvalpen och blev alltså BIM-valp. Domaren förklarade att hon verkligen gillade Asta och att Asta var mycket bättre i ståendet, men att hon på grund av sin flamsighet under rörelse inte riktigt var redo för att bli BIR. Helt ok för oss! Nästa gång vi entrar ringen så är det officiellt, då är det dags för juniorklass i Malmö! Kritken blev följande:

8 months old baby bitch and she’s very feminin. In stand I already like her a lot. Very nice head, type and confirmation for her age. In movement she needs more time to settle down but once in a while I can see that she has potential.

Tack allesammans på plats för en mycket trevlig förmiddag! Stort grattis också till alla vinnare!

Min kära mor har en krativitet utan dess like! Önskar jag hade ärvt åtminstonde 10% av det… Men vem vet, det kanske kommer på äldre dar? Mamsen gör allt från servettringar, mat och bakstickor, tennarmband och prydnadssaker till egengjorda chokladtryfflar! Senaste kreationerna var de här urläckra LP-skålarna som ni såg högst upp. Har gjort en beställning på både skålar och placeringskorthållare, bara måste ha! Har redan mat/baksticka och några fina tennarmband. Näst på önskelistan kommer nog de ursöta fåren. Skulle passa fint med en Sigrid i turkost *blink blink* Om ni tycker att mamsen kreationer är riktigt läckra och vill veta mer eller rent av beställa, så tveka inte att gå in på hennes hemsida Dessatre.se  och kika.

Ett måste för alla våra skönheter är att de har snygga accessoarer. Därför beställs deras skräddarsydda halsband självklart från Minxdesign.com. Dyrka har nu äntligen fått sig ett nytt, hennes var väl använt och lite utslitet. Asta har nu vuxit i sitt fina halsband och dessutom vunnit ett brett koppel i matchande färger som dessutom hade reflex! Kanon! Är de inte snygga töserna så säg? Yra har så klart också ett, hon fick ett nytt i sommar :)

Julafton bjöd på massor med gottis och spännande klappar. En utmattande upplevelse för våra röda skönheter. Turligt nog fanns flertalet ställen att mysa på och det var skiftbyte på olika sovplatser. Myspys!

Från oss alla, till Er alla!

Så vackert. Så storslaget. Så magnifikt. Min fysiska gräns för vad som känns som ”hemma i norr”.

Bröllopsresan var allt den skulle vara och mer därtill. Det var två ljuvliga veckor med sol, bad, ljuvlig mat, kärlek, lata dagar, äventyr och så ännu mer kärlek. Vi längtar tillbaka nästan hela tiden! Men så klart har vi saknat våra tre röda skönheter och familjen. De var alla glada att se oss när vi kom hem och rödingarna förlät oss ganska snabbt för att vi hade lämnat bort dom. Nu hägrar julen med allt det underbara som det innebär. Julkänslan har dock inte riktigt infunnit sig… Är rätt svårt att få någon sådan känsla när regnet öser ner dag efter dag efter dag. Men vi fortsätter att drömma om en vit jul! Tills dess tänker vi tillbaka till dagarna i Thailand. Just nu är det snorklingen i Racha Yai (även kallat Bounty Island då de spelade in reklamen för denna ljuvliga choklad där) med dess turkosa vatten, vackra fiskar och kritvita strand som håller modet uppe.

Så är det äntligen dags! Imorgon lämnar vi ett grått Sverige för att få vara ”honeymooners” i Nai Yang, Thailand. Töserna är alla tre bortlämnade till trygga händer så vi kan med gott samvete fokusera på bara oss två nu. Lilla Asta tyckte dock att det verkade mycket onödigt att fylla väskan med kläder och annat trams när hon faktiskt fick plats där… Trots hennes söta uppsyn fick hon faktiskt inte följa med. Känns lite overkligt att vi nu äntligen ska åka, men så klart helt underbart! Lyx och överflöd, here we come :)

Först måste jag berätta att Izza som jag skrev om i föregående inlägg har fått ett nytt hem! Tack alla ni som hört av er och ni som hjälpt till att leta. Nu behöver vi inte leta längre. Känns skönt att det löste sig till det bästa, både för Izza och husse Claes.

Nu till något helt annat! Sitter med lite funderingar. Yra har växt till sig ordentligt senaste året. Är så härligt att se hur fint hon utvecklas. Något som både vi och hennes uppfödare dock märkt är att hennes hud inte är lika stram längre. Bilden är tagen i april i Västerås då Yra blev BIR (trots sin hud ;-) ). Nu är det inget som direkt stör särskilt mycket! Men vi vill så klart förbättra det om det går. Sofie hade en tanke om det kunde vara fodret? Vi har testat att byta till samma foder som Yras bror Justin äter (han är mycket stramare i huden) men det gick inte Yras mage med på. Så vi fortsatte därför med Eukanuba som vi ger till Dyrka och Asta. Vi ska se om huden kan strama till sig lite ytterligare med ännu mer motion, hoppas på det. Är det någon där ute som har erfarenhet av att huden stramat åt sig vid foderbyte? Berätta i så fall gärna!