Den bästa medicinen mot Lady Migrän har fyra ben, lång svans, svajiga öron, mjuk tunga och vackert blå ögon. Har medicinen x 8 här hemma. Tillskott för ännu bättre effekt har också fyra ben, röd/vita i färgen, stora öron, vacker lång nos, knorrig/rak svans och världens varmaste blick. Ytterligare tillskott som husse nu åkt för att införskaffa är B&J Chocolate Fudge Brownie. Ska minsan vinka av Lady Migrän illa kvickt!

Idag har matte gråtit tårar av glädje. Studsat som en tok och klappat händer och skrikit av lycka. Vår älskade lilla sockertopp gick nämligen ”all the way” idag på den internationella hundutställningen i Eskilstuna idag. Hon blev BIS valp! Det kändes ofattbart underbart, särskilt då detta var Yras sista gång i valpklass. Innan idag har hon inte kommit längre än flertalet BIM, mot sin bror Justin ”Enigma Just Watch Me”. Har varit jätte kul men samtidigt frustrerande. Så sent som igår när Yra ställdes ut på den nationella utställningen i Norrköping blev hon BIM mot sin bror. Jag skämtade då lite med Yra och Justins uppfödare Sofie, som också har kvar Justin hemma. Hon ville låna lite vatten av mig till hundarna. Mitt svar blev skämtsamt ”Ja visst, men det kostar ett BIR åt Yra”. Vi skrattade lite åt det och sen var det glömt. Men idag såg Sofie minsann till att betala tillbaka för vattnet, och det med råge! Vi är så stolta över vår prinsessa. Hon skötte sig jätte bra inne i den stora ringen med Sofie och hon visade verkligen att hon också kan visa upp sig riktigt bra. Jag och husse Joel är så tacksamma och glada för att Sofie och Madelene på Kennel Enigma har gett oss förtroendet att ta hand om denna underbara tös! Hon är vårt hjärtegryn och vi kunde inte vara stoltare. TACK! Nu väntar kudden på mig, har varit få timmars sömn i helgen på grund av allt för sena nätter och sedan uppstigning vid 5 på morgonen och låååånga intensiva utställningsdagar. Jag har en förhoppning om att imorgon kunna uppdatera med bilder från helgen, men det återstår att se då morgondagens schema är fullspäckat med valpköpare som kommer hit och fotografering av småttingarna. Så vi får se hur mycket jag faktiskt hinner med. Men nu, dags för kudden!

I början av veckan fick vi ett brev med posten innehållandes något väldigt efterlängtat! Nämligen Yras specialbeställda halsband från Minxdesign. Beställde ett halsband tidigt i somras, strax efter Midsommar. Tyvärr tänkte jag fel när jag mätte Yra och halsbandet bev därför på tok för litet! Min familjs lilla dvärgtax Elvira fick ta halsbandet istället, mamma skulle bara peta bort namnet Yra. Så jag beställde då ett nytt med rätt mått. Tyvärr drog det ut på tiden på grund av semester hos skaparen och sen trassel med maskinen. Men den som väntar på något gott… Nu är det i alla fall här och visst blev väl prinsessan fin? Dyrkisen har också ett halsband från Minxdesign, har visat upp det förut men kan visa det igen. Det är nu 1½ år gammalt men håller fortfarande bra och är lika fint! Bra kvalité!

Något som inte är lika roligt är Dyrkas nuvarande tillstånd. Just nu ser hon ut som ett staket och är inte sig lik alls, vare sig till sättet  eller exteriört. I måndags förra veckan började hon bli dålig i magen och vi har inte riktigt fått bukt med det ännu. Det är lite bättre nu men inte helt bra. Det tar på krafterna för henne och hennes ork finns helt enkelt inte kvar. Hon är fortfarande underbart duktig med valparna och vill vara med dom, det är när hon är med oss som man ser att hon är trött och eländig. Valpköpare orkar hon inte riktigt engagera sig i, vill helst bara få vara ifred och sova. Nu hoppas vi dock att vi ska lyckas få stopp på hennes dåliga mage så hon får bli sitt pigga och glada jag igen!

Efter valparnas bedömning fick vi vänta lite på att de vuxna skulle in i ringen. Sofie visade Yras morbor Viggo, Enigma The Magician, till 4:e bästa hane och sedan deras importerade tik Kayla, Khani’s Midnight Star, till BIR! Härligt! Nu fick Sofie dock springa till faraohundsringen för att hinna visa Dyrkas halvsyster Inez, Enigma Strike A Pose. Hon hann med god marginal och kunde sedan lugnt visa upp Inez riktigt snyggt. Inez blev så till sist 2:a bästa tik. BIR blev Qiwi, Faouziah’s Faramir. Nu var det bara dags att vänta, vänta och vänta. Väntandet belönades i finalerna för Justin blev BIS-1 valp för 5:e gången och Kayla blev BIG-2:a, endast slagen av faraohunden Qiwi som sedan på söndagen blev BIS-4:a! STORT grattis till alla härliga resultat och tack allesammans för en trevlig dag! Det blev sannerligen en lyckad dag i en annan del av Köping. Jag ska så klart bjuda på lite bilder som jag tog under dagen. De första två bilderna på Yra är det dock Paula Granqvist som tagit. 

1. Hane, 14:36, 490 g
2. Hona, 14:45, 420 g
3. Hane, 14:50, 440 g – Mörkblått band
4. Hona, 14:55, 425 g – Gult band
5. Hane, 15:28, 450 g – Grönt band
6. Hane, 15:35, 355 g - Orange band
7. Hane, 17:04, 405 g – Turkost band
8. Hane, 17:12, 365 g – Oxblod/Brunt band

Som ni ser blev det alltså 8 valpar, varav 2 är tikar. Alla utom orange och grön bandad hane har vit svanstipp. Sedan varierar teckningen med vitt på tassar och bröst/hals. Ingen har dock vitt i ansiktet eller på några andra ställen och de är väldigt jämna i färgen. När valp nr 5 kom vår goda vän Paula kommit. Hon var med som moraliskt stöd, kändes skönt att ha med någon utifall att något jobbigt skulle hända. Paula är utbildad sjuksköterska och har själv fött upp fem kullar så hon har en hel del nyttig kunskap. Nu behövdes det tack och lov ingen insats, allt gick jätte bra! Paula fick avlösa Joel med att klippa navelsträngar och väga valparna så han kunde fokusera på att fota och hålla lilla Yra lugn. Yra tyckte det hela var rätt jobbigt i början. Men när Paula kom och Joel kunde sitta med henne så hon kunde se så lugnade hon sig. Dyrka brydde sig dock aldrig i att Yra var gnällig. Dyrkisen är en fenomenal mamma som skötte sin valpning perfekt. En strålande mor! Jag är så tacksam för allt stöd vi fått av familj, vänner och bekanta! Ni är ovärderliga! Jätte tack till Paula som följt oss hela helgen och haft ”jour” för att vara beredd att komma hit. Du är guld värd! Jätte tack också till Dyrkas uppfödare Sofie och Madelene Lönn, ni har också haft ”jour” åt oss och besvarat alla möjliga frågor. Ni är underbara! Sen fick jag nyss veta en väldigt tråkig sak som samtidigt är oerhört fascinerande. Klockan 14:00 idag hade valpkullens farfar, den legendariska Farao Anbubis Ramses, sitt sista besök hos veterinären. Han var 14 år gammal och han orkade inte längre. Så ungefär i samma stund som denna legendariska hane lämnade jordelivet födde Dyrka ett av hans barnbarn, en stor hane. Det är både otäckt, sorgligt och fantastiskt, allt på samma gång.

Nu ska jag dock inte tjata mer om hur underbara alla är utan ska istället bjuda på lite bilder så alla ni där ute får se hur underbart vackra vår första valpkull är.