Min kära mor har en krativitet utan dess like! Önskar jag hade ärvt åtminstonde 10% av det… Men vem vet, det kanske kommer på äldre dar? Mamsen gör allt från servettringar, mat och bakstickor, tennarmband och prydnadssaker till egengjorda chokladtryfflar! Senaste kreationerna var de här urläckra LP-skålarna som ni såg högst upp. Har gjort en beställning på både skålar och placeringskorthållare, bara måste ha! Har redan mat/baksticka och några fina tennarmband. Näst på önskelistan kommer nog de ursöta fåren. Skulle passa fint med en Sigrid i turkost *blink blink* Om ni tycker att mamsen kreationer är riktigt läckra och vill veta mer eller rent av beställa, så tveka inte att gå in på hennes hemsida Dessatre.se  och kika.

Somliga har det. Andra inte. Sen finns det dom som ser crazy ut, fast dom har det. Asta tillhör det senare. Den där bollen är det bästa hon vet. Den är bättre än godis! Det säger en hel del om en faraohundstös. Särskilt när man tar Gerard O’Sheas ord i beaktande (if you have a pharaoh it’s easy, they can sell their mother for a meat ball)… Men det härligaste med hennes bollkärlek är att hennes klumpighet och härliga minspel när hon totalt hänger sig åt bolljakten/kampen. Yra däremot har alltid sitt ”game face” på. Snygg och proper i alla lägen! Söta är dom i alla fall!

När regnet dag efter dag smattrar på rutan. När gräsmattorna fortfarande är gröna. När avsaknaden av snö och riktig vinter gör mig tokig. Då skattar jag mig lycklig att jag har mina rötter i norrland. För där kunde vi insupa lite äkta vinter. Det var lycka det! Även töserna uppskattade vintervädret betydligt mer än detta regnh*vete som aldrig tycks ta slut här hemma. Så när jag får dåligt samvete för att dra ut dom ännu en gång i regnet så minns jag att de fick några glada dagar med snö i norr.

Ett måste för alla våra skönheter är att de har snygga accessoarer. Därför beställs deras skräddarsydda halsband självklart från Minxdesign.com. Dyrka har nu äntligen fått sig ett nytt, hennes var väl använt och lite utslitet. Asta har nu vuxit i sitt fina halsband och dessutom vunnit ett brett koppel i matchande färger som dessutom hade reflex! Kanon! Är de inte snygga töserna så säg? Yra har så klart också ett, hon fick ett nytt i sommar :)

Julafton bjöd på massor med gottis och spännande klappar. En utmattande upplevelse för våra röda skönheter. Turligt nog fanns flertalet ställen att mysa på och det var skiftbyte på olika sovplatser. Myspys!

Från oss alla, till Er alla!

Så vackert. Så storslaget. Så magnifikt. Min fysiska gräns för vad som känns som ”hemma i norr”.

När vi efter 2 veckors bröllopsresa fick återse Asta stod vi båda och kliade oss i huvudet och undrade ”Vems hund är detta?”. Den hund som Linnea tog hem till oss var ju inte alls den lilla valpen vi lämnade ifrån oss! Nu stod där en unghund, med ben som en älgkalv och ett huvud som var större än Dyrkas. Vad hände? På två veckor förvandlades tydligen valpAsta till unghundsAsta. Men jag vet inte, jag har mina tvivel fortfarande, nu 2 veckor efter hemkomst… Vi kanske ska skicka ut en efterlysning? Kanske har Linnea fortfarande kvar den där lilla valpAsta hemma hos sig? Under tiden får ungdhunden bo kvar. Hon är rätt fin och helt underbart mysig. Lydig är hon också! Ja hon påminner på många sätt om valpAsta, fast i ett betydligt större format :)

Hipp hipp hurra för vår lilla Yra som blir 2 år idag! Tänk va tiden går fort. Känns som att det var nyss den här lilla skitungen kom in i våra liv. Nu är hon ju en stor dam som kan uppföra sig riktigt väl både till vardags och på tävling. Hon har dessutom visat upp sig riktigt bra! Hon har under det senaste året (räknat från Stora Sthlm 2010) tagit 5 cert, varav tre är tagna med BIM och 2 är tagna med BIR. Hon har dessutom hunnit knipa en BIG 4:a! Tycker jag är helt ok jobbat för att vara nyfyllda 2 år :) Innan dess blev hon BIR/BIM valp ett flertal gånger. Hon har ävven vunnit en BIS valp på SKK och blivit 2:a bästa tikvalp på det allra första Puppy of the year. På dessa 2 år har hon dessutom hunnit med att hjälpa och uppfostra en help faraokull på 8 valpar och nu även Asta. Hon har även rest runt en hel del, t ex har hon varit uppe i Luleå och Piteå och nere i Växjö och även en vända till Öland. Yra har dessutom varit modell i ett foto som husse vann en fototävling med. Inte illa pinkat! Har en känsla att Yras tredje levnadsår kommer bjuda på ännu fler härliga upptåg och förhoppningsvis några fler vinster. Puss på dig vårt lilla gullefjun :)

Visst är hon väl underbar? Vårt lilla yrväder kan verkligen röra på sig! Visst, vi är kanske lite partiska… Men titta hur härligt hon flyger fram. På bilden visar Sofie Yra i unghundsklassen i lördags. Vet hur härlig känslan är när man ser att Yra verkligen ger gärnet och bränner av de där långa stegen. Det är stolthet! Hur gick det då för Yra i lördags? Jo det gick si så där. Hon blev 2:a i unghundsklassen med CK, slagen av tiken som sedan blev BIM. I bästa tik visade jag henne och vi höll ihop bra men det räckte inte till någon placering. Men så här i efterhand är jag bara så stolt över att Yra alls höll ihop i helgen. Vi märkte nämligen redan när vi kom till utställningen att något inte stod rätt till med Yra. Hon var inte sitt vanliga glada jag. Vi bestämde oss därför att boka in en tid hos veterinären denna vecka för att få klarhet i om hon var skadad på något sätt. Mycket riktigt hittade veterinären något som var på tok. Yras analsäckar var sprängfyllda och igentäppta. Veterinären fick söva henne för att få ut allt elände och sedan kunna skölja rent. Så nu har vi en tös som är frisk och kry och det var skönt också att få klarhet i varför hon inte var sitt vanliga jag! Med en hund som Yra blir det så tydligt när något inte står rätt till. Hon är en så positiv och glad liten krulltott! Men gällande lördagens vinster så höll vi det inom familjen i alla fall. Yras snygga bror Justin lyckades minsan knipa BIR i år igen! Förra året stod ju han och Yra som BIR och BIM. Sen lyckades Dyrkas mamma och Astas mormor Vega slå till med att bli BIS-3:a i veteranfinalen på lördagen. Way to go Vega! Som sagt, släkten är värst!